onsdag 26 maj 2010
det är det säkert ja
funderar på att spendera kvällen med att förflytta mig i suspekta rörelsemönster. eller ta en fika. enligt senaste numret av science ska romrussinglass ha en soothing effekt mot lättare former av paranoia.
lördag 22 maj 2010
stian sa skuras och locket sa läggas på brunna
22 juni 1986. 22.35 ur fef r:son o:s memoarer. s.96f
"tjena dagbok.
imorse var jag med om nåt speciellt.
jag körde till jobbet som vanligt, hade kommit ut på landsvägen och kört en bit. döm om min förvåning när jag fick se en snubbe som hade parkerat sin bil vid sidan av vägen, nästan i diket. det såg först ut som han stod och pissade, men sen såg jag den. grävlingen. den var död och långa och intensiva blodspår låg utsmetat runtom. mannen pissade inte, han stod och grät. mycket. han hade tydligen kört på den. jag kunde nästan inifrån bilen höra när jag körde förbi i 70 hur han skrek ut sin förtvivlan. jag körde vidare och en märklig känsla av befrielse fyllde min modesta torso.
jag kom att tänka på när jag var liten och första gången inte fick mitt "hej" besvarat på tåget i östergötland. jag brukade säga det rätt ofta till okända, enligt mor. just denna kvinnan bara tittade bort på något annat håll, som om hon varken hade sett eller hört mig. men jag visste att det måste hon gjort. hon verkade så svår och svår att förstå, onårbar, som om hon visste något jag inte visste. detta gjorde mig ledsen. och tyst. lika tydligt minns jag första gångerna jag själv inte låtsades om någon välvillig och nyfiken kid som hälsade glatt på stan eller tåget. det kändes som om jag hade olja på fingrarna. men jag börjar veta bättre nu. det är ganska simpelt egentligen. det är inte vi vuxna som är svåra att förstå. vi är oftast knäppa. och det är kidsen som har rätt.
blir samma route till kneget imorrn. det är dubbelt det där, nästan oförenligt. jag tycker om att resa, men jag vill inte förstöra nåt, inte allt för medvetet i alla fall. grävlingar är häftiga djur, badgers. hejdå."
"tjena dagbok.
imorse var jag med om nåt speciellt.
jag körde till jobbet som vanligt, hade kommit ut på landsvägen och kört en bit. döm om min förvåning när jag fick se en snubbe som hade parkerat sin bil vid sidan av vägen, nästan i diket. det såg först ut som han stod och pissade, men sen såg jag den. grävlingen. den var död och långa och intensiva blodspår låg utsmetat runtom. mannen pissade inte, han stod och grät. mycket. han hade tydligen kört på den. jag kunde nästan inifrån bilen höra när jag körde förbi i 70 hur han skrek ut sin förtvivlan. jag körde vidare och en märklig känsla av befrielse fyllde min modesta torso.
jag kom att tänka på när jag var liten och första gången inte fick mitt "hej" besvarat på tåget i östergötland. jag brukade säga det rätt ofta till okända, enligt mor. just denna kvinnan bara tittade bort på något annat håll, som om hon varken hade sett eller hört mig. men jag visste att det måste hon gjort. hon verkade så svår och svår att förstå, onårbar, som om hon visste något jag inte visste. detta gjorde mig ledsen. och tyst. lika tydligt minns jag första gångerna jag själv inte låtsades om någon välvillig och nyfiken kid som hälsade glatt på stan eller tåget. det kändes som om jag hade olja på fingrarna. men jag börjar veta bättre nu. det är ganska simpelt egentligen. det är inte vi vuxna som är svåra att förstå. vi är oftast knäppa. och det är kidsen som har rätt.
blir samma route till kneget imorrn. det är dubbelt det där, nästan oförenligt. jag tycker om att resa, men jag vill inte förstöra nåt, inte allt för medvetet i alla fall. grävlingar är häftiga djur, badgers. hejdå."
torsdag 20 maj 2010
största vattensystemen i washington
9. City of Bellingham
8. City of Everett
7. Lakehaven
6. Alderwood
5. City of Bellevue
4. City of Vancouver
3. City of Spokane
2. City of Tacoma
1. Seattle
8. City of Everett
7. Lakehaven
6. Alderwood
5. City of Bellevue
4. City of Vancouver
3. City of Spokane
2. City of Tacoma
1. Seattle
måndag 17 maj 2010
onsdag 12 maj 2010
tisdag 11 maj 2010
svartvit skjorta
tillvarorna
"onkel, vad är det?"
"vad då för nåt?"
"det, dom där små runda röda bollarna?"
"jaha, det min systerson, kallas kaviar".
"kaviar, vad är det".
"det är fiskrom".
"vaddå för rom?"
"en sorts ägg".
"vaa! öööööhrk, ägg från en fisk, det tänker jag aldrig äta mer".
"vadfalls? är du rädd för livet pågatåg?"
"eeh.. ja".
"och det, vad är det för nåt"?
"det där?, det är blodkorv, det kan man äta med filmjölk".
"vad då för nåt?"
"det, dom där små runda röda bollarna?"
"jaha, det min systerson, kallas kaviar".
"kaviar, vad är det".
"det är fiskrom".
"vaddå för rom?"
"en sorts ägg".
"vaa! öööööhrk, ägg från en fisk, det tänker jag aldrig äta mer".
"vadfalls? är du rädd för livet pågatåg?"
"eeh.. ja".
"och det, vad är det för nåt"?
"det där?, det är blodkorv, det kan man äta med filmjölk".
onsdag 5 maj 2010
marinblå keba
tisdag 4 maj 2010
3-4 dagar, 3-4 år, 3-400 sekel
provade laxreceptet. smakade helt ok. tog dill i överkant, men annars så. helt i nivå med Adinas abborre med creme fraiche.
hända mycket
det gör det i maj, sedvanligt. for starters så fyller washington watersystems 1. vem kunde tro det? passar på att självgott hissa flaggan och säga gott nytt och så, så har man det gjort. inget gömt, inget glömt. sen händer det annat också så det gör. funderar på att göra något megakontroversiellt och skapa något så exotiskt som en agenda för månaden. hursomhelst, lagom till våren och lövsprickningens tid har jag köpt lite kläder som jag tänkte visa upp här i omgångar. vill hälsa forsythian välkommen på nåt sätt så att säga. för övrigt, hur stavas kännt och kan bengaliska tigrarna klassas som en stridande gruppering?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)