Km 1De första stegen på gruset känns ok. Lyktorna ger mig sällskap med ett mörkgult sken. Andningen är kontrollerad och förmodat lugn. Frilägesbacken som svänger svagt till vänster passeras, strax bredvid den ljusgrönt rostfläckiga traktorn med trasiga fönsterrutor. På min vänstra sida växer ett större slybuskage med höga rosa uppskjutande blommor. Det finns hus emellanåt, men människorna i dom syns inte till. Plötsligt skäller hunden bakom stängslet. Man vet aldrig när den gör det, men man vet att det sedvanligt kommer att ske. Gruset under fötterna gör egna ljud ifrån sig. När skället inte kan höras längre, skärps sinnena åter. Det gamla mossbevuxna stengärdet komma att vandra med mig i ytterligare ett par kilometer. Ett beständigt men också kreativt slit. Men ändå en mur, halvmetern hög, och kanske ryggskott.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar