måndag 7 februari 2011

aldrig bli klar


jag drömde att jag vaknade och gick ur min säng. jag såg mig själv som gammal se mig själv som ung. klart och tydligt sa den äldre jag något som den yngre jag förstod. för att hålla drömmen levande åkte jag iväg. vill minnas att det blev sydamerika och surinam. tiden togs till vara och ett dressinäventyr senare förstod jag att jag inte bara hade tänkt. jag stod också med fötterna på ny mark och andades samma luft.
men kärnkraften, var tog vi fel väg?


från bidrag till den experimentellt tvärvetenskapliga essätävlingen "living the dream(som på räls)/anti-nuclear thoughts".

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar