från sängen

ok, nu tänker jag skriva om mig själv.
en redogörelse.
den föregående veckan har förflutit i horisontalläge.
det man tänker är att man vill bli frisk igen. att man sen när man väl är frisk inte tänker på det på samma sätt är någon slags märklig indirekt effekt. det går av sig själv då. skrev först mörklig där, sammanträffande.
energin går åt till att kurera sig. man orkar inte annat. det är som att vara bakfull när man är förkyld eller har feber. och tvärtom. man tänker konstigt, halvt fokuserande på andra saker, andra detaljer. drar slöa paralleller, kommer på konstiga meningar och låttexter när man försöker somna. en dags gång känns som ett livs. man blir trött på att ligga i en säng. man blir trött på att titta på tv. man vill ut i frisk luft. tänker på grejer man ska göra sen, strukturerar lite.
längesen, med betoning på längesen jag hade feber sist, får nog gå tillbaks iallafall 15 år. på denna sida puberteten har jag inte varit lika sjuk tidigare och det är tacksamhet. senaste halvannat årtiondet har det varit halsont och snuva om det varit nåt. men till och med det var ett par år sen sist nu.
det är där det börjar. så ock denna gång.
halsont, sen snuva, tjock i huvudet, hosta, sen feber (denna gång runt dag 3, varade ca 12 timmar) sen ömsom hetta ömsom frossa, immunsystemet som jobbar på, huvudvärk, ryggvärk av liggandet, tjock i huvudet, sen snuva, sen hosta. det slutar som det börjar, hostan och snuvan ligger ovanpå. 2 nästintill sömnlösa nätter pga. torr hals, snuva, öppen mun. ligga i sängen från morgon till morgon. sen blessen av att sova 10 timmar. från huvudvärk kvällen innan till ingen morgonen därpå. 
man hinner lära känna sin kropp. man förnimmer när flunsan börjar ge med sig. en befrielse. men ingen hast, is i magen. krafterna som återkommer.
gick på vatten, te, honung, några mackor, fil.
nu ska filen smakas igen.