tisdag 27 oktober 2009

ny nattsärk!

unnade mig så här i löningstider en ny nattsärk. fin att slumra i och bra passform. skön känsla på det va?

"världens intressantaste text.

finns den? och vad skulle den i så fall göra?"

Dr. Katt Ruskan
Kreativis philosophie emeritus

måndag 26 oktober 2009

här: namnet

namnet Archibald är en flamländsk hopslagning av två germanska ord: arch och balden. arch betyder genuin och/eller djärv, och balden brukar fritt översättas till skalle. bland Sveriges lingvister har namnet genom åren blivit föremål för både spekulationer, missuppfattningar och tvister. men det moderna svenska språket har omorganiserat, slipat ner och effektiviserat innebörden för detta namn, som nuförtiden helt enkelt betyder "södergök i österväst".

fredag 23 oktober 2009

funnet!

jajamensan! cigarretuiet är funnet igen! slumpen log mot redaktionen när vi själva idag, efter 4 dygn, hittade B's. kära accesaoar. och det skedde faktiskt på krog Mediterranian food & Pizzeria, på samma ställe som det försvann/förlades. ägaren hade hittat det och lagt undan det, och när Ohio idag på lunchen frågade så var han glad över att kunna få överlämna det. B. återgår i detta nu till sitt vanliga jag och fröjden är påtaglig. happy times!

torsdag 22 oktober 2009

lifecoach!



nu är kontoret peppat igen!

tisdag 20 oktober 2009

sen sist* (del 2)













Servotron
Servotron var ett amerikanskt science-fiction-influerat rockband, aktivt mellan åren 1995-1999. Medlemmarna i bandet utgav sig för att vara robotar som utgav sig för att vara en pop-grupp.[1] Deras devis var att använda musik för att uppmuntra datorer, robotar och andra maskiner att göra uppror mot och frigöra sig från sina mänskliga förtryckare.

Bandet bestod av Z4-OBX (Brian Teasley, trummor), 00zX1 (Hayden Thais, gitarr och sång), Proto Unit V-3 (Ashley Moody, keyboard och sång), samt Andro 600 Series (Andy Baker, bas). Medlemmarna höll sig till sina robotnamn under bandets levnadsår. Brian Teasley och Hayden Thais var även medlemmar i Man or Astro-man? (där under sina alias Birdstuff och Dexter X).

Servotron's låttexter refererade ofta till diverse kända robotar från populärkulturen, bland annat HAL 9000 och Deep Blue. Under deras live-shower var de utklädda till just robotar och deras instrument hade elektroniska tillbehör av olika slag.

Servotron släppte två album. No Room for Humans från 1996, och Entertainment Program for Humans (Second Variety) från 1998.
Källor [redigera]

1. ^ allmusic.com


Universums framtid


Big Chill

(Big chill, den stora kylan eller the big chill, en teori om hur universums framtid kommer att se ut.

Tätheten hos den mörka energin är någorlunda konstant, och det ger en allt snabbare utvidgning. Universum kommer se ut att tömmas på galaxer, eftersom de kommer utanför den rymd vi kan observera.)


Evan Dando
Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Evan Dando, född 4 mars 1967 i Boston, Massachusetts, USA, är en amerikansk musiker och låtskrivare, mest känd som sångare i rockbandet The Lemonheads. Han är för tillfället den ende kvarvarande orginalmedlemmen i bandet, som bildades 1986.

Han har släppt två soloalbum. Live at the Brattle Theatre från 2001, och Baby I'm Bored från 2003.
Musical Notes USA.svg Denna artikel om en musiker från USA är bara påbörjad. Du kan hjälpa till genom att utöka den.


Preston School of Industry
Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Preston School of Industry är ett amerikanskt indierock-band som bildades av Scott Kannberg (Spiral Stairs), efter det att bandet Pavement upplöstes 1999.

Bandet har släppt två fullängdsalbum. Det första, All This Sounds Gas, innehåller låtar som Kannberg från början skrev till Pavements sista album Terror Twilight. Tillsammans med Andrew Borger (trummor) och Jon Erickson (bas) spelade gruppen in låtarna och släppte debutalbumet 2001.[1] Det andra albumet Monsoon utkom 2004.
Källor [redigera]

1. ^ Allmusic

forts. följer

skateboard

nästkusin Spencer har återupptagit sitt skateboardåkande såhär på lite äldre dar. mindes han som liten liggandes på mage på sin rosafärgade bräda när man kom på besök och han skulle åka. minns också motivet på brädan som var någon slags palm och en gul råtta med solbrillor. fick prova den några gånger, anammade hans stil. en liten bolero uppskattade helt klart mest nerförsbackar där man kunde styra riktningen med kroppstyngden. kändes tryggare så än att balansera på fötterna, fick det inte riktigt att funka. numera åker Spencer inte längre liggandes utan ståendes. han berättade att detta steg var ganska stort, men efter lite träning behärskar han nu både pool och half-pipe. en gång hade han tydligen droppat switch 50-50 in i airen och lyckats åstadkomma en tailgrab invert whip nakk-nakk 1080. fascinerande det där. han funderar också på att börja designa "kicks", där kan man kanske ev. komma med lite förslag.

måndag 19 oktober 2009

etuiet

när redaktionen nyligen återvände till kontoret efter den dagliga lunchen märkte vi att B. Sledgehurdle inte var som han brukar vara. varken som han brukar vara efter en lunch, eller ens som han brukar vara överhuvudtaget för den delen. när samtliga i teamet öppnade dörren och steg in över tröskeln stannade B. plötsligt upp. vi noterade detta och vände oss om. B. hade blivit helt vit i ansiktet. hans pupiller var mindre än vanligt. hans andning gick in i en andra växel och hans högra hand började röra sig i irrationella mönster innanför kavaj och väst. vi undrade om allt stod rätt till, när han plötsligt utbrast: "Etuiet!! Cigarretuiet!!"
"Vadå?", frågade Spacemonkey.
"Var, när, hur?", fortsatte B.
"Har du tappat det?", replikerade jag.
"Vad ända in i..." tillade B medan vi ledde honom in till hans kontorsstol.
han satte sig tungt med huvudet lätt nedåtlutat och med blicken fixerad vid något vi övriga inte kunde se. jag skyndade efter ett glas mjölk och ställde det bredvid honom. hans armar hängde utanför armstöden. vi var alla förvirrade och tagna av situationen och hade knappt hunnit smälta maten när B., oväntat samlat, sa: "Ni är snälla och efterlyser detta va."
veckan kunde börjat bättre. för harmonins skull försöker vi att ta oss samman.
alltså: Sökes: Cigarretui, 2 fickor, "teleskop-modell", Calmare Nyckel, handgjort i skinn, utan sömmar, naturbrun. värde ca. 1500:-
lämnas till ww.
tack

sen sist* (del 1)

*ww-redaktionen känner att det är på sin tid och på sin plats att redogöra för vad som hände i början av månaden. och/eller vad som inte hände. för den uppmärksamma läsaren tycktes aktiviteten här på bloggen vara som i dvala. inte mycket hände som sagt, än mindre skrevs. frånvaro var ordet. men skenet bedrar. ww gjorde blott en rockad i skrivandet och transcendal-metamorpherade de kreativa kraterna till wikipedia. infallet att "bring more knowledge to the world" blev ledstjärnan. kontoret blev lite av infojunkies. och vem vet, i olika skepnader kan det hända igen. när man minst anar det. frånvaron alltså.
hur som haver, håll till godo.

Man or Astro-man?
Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Man or Astro-man? (även förkortat MoAM?) var ett amerikanskt surfrockband som bildades i Alabama under tidigt 1990-tal. Som ett överlag instrumentalt band kombinerade Man or Astro-man? klassisk surfmusik från 1960-talet med new wave och punkrock från sent 1970- och tidigt 1980-tal. Kombinationen mynnade ut i en något annorlunda version av genren, beskriven som space age surf.[1]

Bandets originaluppsättning bestod av Star Crunch (Brian Causey) på gitarr och, stundtals, sång, Birdstuff (Brian Teasley) på trummor, samt Coco the Electronic Monkey Wizard (Robert DelBueno) på bas och elektronikinstrument. Dr. Deleto (Jeff Goodwin), Cap'n Zeno (Jason Russell) och Dexter X (Hayden Thais) är gitarrister och basister som också spelat i bandet.

Man or Astro-man? blev uppmärksammade för sin hängivelse till science fiction. Det innefattade bland annat diverse ljudeffekter, repliker och utdrag från gamla sci-fi-filmer och tv-serier, udda elektroniska föremål och påståendet av medlemmarna själva att dessa var utomjordingar satta på Jorden för att spela surfmusik.

Bandet både turnerade och släppte album frekvent under 1990-talet. Is It ... Man or Astroman? (1993), Intravenous Television Continuum (1996) och Made from Technetium (1997) är exempel på album bandet släppte under denna period. Till de senare albumen hör A Spectrum of Infinite Scale från 2000.
MoAM? turnerade också i Sverige, bl.a. med Turbine powered heroes.

Bandets liveframträdanden kännetecknades av energi och högt tempo. 1998 lät Man or Astro-man? "kloner" åka ut på turné och göra spelningar i deras ställe. Namnen dessa medlemmar hade var snarlika orginalmedlemmarnas egna alias. Exempelvis blev Birdstuff Dorkstuff och Coco blev Cocoid. Birdstuff kom senare att spela i andra band såsom Servotron, The Polyphonic Spree och The Humans.
Källor [redigera]

1. ^ Greg Prato. ”Man or Astro-man?”. Allmusic. http://allmusic.com/cg/amg.dll?p=amg&sql=11:3xfoxqr5ldhe~T1.

Jakob (musikgrupp)
Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Jakob är en postrockgrupp från Napier, Nya Zeeland.

Bandet bildades 1998 och består av Jeff Boyle (gitarr), Maurice Beckett (bas), och Jason Johnston (trummor). Jakob har släppt tre album: Subsets of sets från 2001, Cale:Drew från 2003, samt Solace från 2006. Under andra halvan av 2008 genomförde Jakob en USA-tour tillsammans med bandet ISIS.

Battlefield Heroes
Soldier
*
o 6th Sense - Förmågan att se alla fiender i närheten under en kortare period.
o Burning Bullets - Skotten från SMG-geväret sätter eld på fienden.
o Combat Medicine - Helar Soldaten och andra hjältar i närheten.
o Grenade Spam - Soldaten kastar flertalet granater på en och samma gång.

* Commando
o Stealth - Förmågan att bli osynlig.
o Elixir - Ökar ens hastighet under en kortare period.
o Troop Trap - En explosiv laddning som utlöses så fort en fiende kommer för nära, eller ett skott träffar den.
o Poisoned Blade - Fienden förlorar hälsa över tid när den blir förgiftad av knivhugg.
o Piercing Shot - Ökar skadan som orsakas av Commandons krypskyttsgevär.
o Mark Target - Markerar ut och synliggör en fiende för sitt lag.

God Is an Astronaut
Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

God Is an Astronaut är ett post-rockband som bildades 2002 i Glen of the Downs, Irland.

Bandet består av bröderna Torsten Kinsella (gitarr, keyboard) och Niels Kinsella (bas, gitarr) samt Lloyd Hanney (trummor, synthesizer).

Flera av bandets liveframträdanden har innehållit egengjorda videos till deras respektive låtar och omfattande ljusarrangemang.[1] De gjorde sin första USA-turné 2008.

Gruppens eget skivbolag heter Revive Records.
Diskografi [redigera]

* The End of the Beginning (2002)
* All Is Violent, All Is Bright (2005)
* Far from Refuge (2007)
* God Is an Astronaut (2008)

Referenser [redigera]

1. ^ allmusic.com






forts. följer

lördag 17 oktober 2009

återkommer senare

"... Det kommer nya grupper med kollegor som vi bekämpar en efter en. Kändes som kollegorna aldrig skulle ta slut. Kan inte på något sett erinra mig att vi var så många på kontoret. Till slut verkar det dock som vi besegrat samtliga motståndare. Vi sänker garden och kollar ut över kontorslandskapet. Kullar av kollegor skymmer sikten. -Welcome to my reality- säger Donald. Jag tittar snabbt bort då jag inte förstår vad han menar. I mitt blickfång skådar jag en mycket gammal vän och bloggkollega. Uppe på högsta kullen står Archibald Bolero. Min käke dras nedåt och jag andas häftigt in luft i munnen. Archibald pekar mot oss och signalerar med fingrarna att vi är döda! Han hoppar från kulle till kulle och med rasande fart flyger han mot oss och får in en dubbelspark som träffar oss båda. Jag och Donald flyger bakåt men lyckas landa på fötterna bredvid varandra. Vi tar båda sats och hoppar rakt upp i luften mot Archibald. Vi stannar i mitten av luften och framkallar blixtar och eld som vi lärt oss av en man från vår ungdom. Våra salvor träffar mitt i prick. Archibald har fortfarande krafter kvar och överaskar oss med en kaskad av kaststjärnor. Precis innan stjärnorna ska träffa kommer en kraftig vind som vänder hela kaskaden och med enorm fart flyger dom tillbaks mot kastaren och tränger in i hans skinn. Vi vet fortfarande inte vem som framkallade vinden, men vi har våra aningar. Archibald Bolero reser sig upp och kastar sig ut genom fönstret. Vi springer efter. När vi kommer fram till fönstret kan vi inte se skymten av vår f.d. bloggkollega. Vi sansar oss, städar upp kontoret och sopar upp högarna av kollegor."
-PTVK

Orkar inte skriva nåt i helgen. Den episka fajten igår tog musten ur en. Får vila känns det som. Har plockat fram nål och tråd och försöker åtgärda skadan i skinnet. Var inte beredd på den där vinden, den tog mig på bar gärning. Tror dessutom jag höll kaststjärnorna på fel sätt, har aldrig använt såna förr. Får skylla på nåt. Ohio och Fishstuff skulle assistera men dom fick ont i halsen. Smällar man få ta. En god fajt det var, en får tacka!

fredag 16 oktober 2009

vad hade vunnit?

vatten vs. eld

ösel vs. gotland

manchesterbyxor vs. manchestersnö

hjärna vs. hjärta

15 vs. 70

hare vs. kanin

makrill vs. tomatsås

programideér

visst. en har inte tittat på tv mycket de senaste åren. inte alls särskilt mycket för att vara uppriktig, nästan ingenting alls. och när det väl tittats så har det till 85% varit sveriges television som det tittats på, objektivt sätt. tv har inte lockat helt enkelt, inte "substansen" i programmen heller, med några undantag såklart. men den här hösten har det vänt, ett trendbyte om man så vill. längesedan svt sände så många bra och intressanta program. x-games, tjuv och tjuv, skräckministeriet, hemliga svenska rum, förutom classics som vetenskapsmagasinet, vem vet mest och annat. förde fram min mening på redaktionen om några timmar och det föll i god jord, både B.Sledgehurdle och Fishstuff instämde rejält. vi började nästan direkt att börja spåna på lite tv-ideér och leka programmöte på något tv-hus och tänkte att nu fan ska här pitchas lite. Fishstuff ville se program om yngre personer, 20-35 som lever som äldre 75-100, och tvärtom. och fler kortfilmer gjorda av gymnasieelever. själv nämnde jag mer program om bara fåglar och fiskar. jag preciserade inte vidare. B. sa att han ville mer av vanliga människor, intervjuer om deras liv, framtidstankar och sånt. slumpmässigt och frivilligt och inget märkvärdigt, fem-minutersepisoder eller liknande. Ohio klämde in en infotainment-vibb i det hela. han ville se en reportageserie om USA:s delstater, (eller Sveriges landskap) gärna med P-A Engler som narrator. i 51 avsnitt, det sista skulle vara en tillbakablick på den gångna säsongen, gärna med snabba klipp från varje delstat/avsnitt. hursomhelst, det skulle vara någon form av roadmovie i alla fall. vi avslutade mötet efter det. Mr. Lasse kikade in och bjöd på te.