fotbollsspelare, 90-tal, herrar (2)

Alexi Lalas - amerikansk fotbollsspelare. hade också mycket hår vill jag minnas, krylligt. och skägg. kändes exotiskt med en bra lirare från USA, där sporten aldrig fått särskilt stort utrymme. kanske kan Major League Soccer få en revival värd namnet nu, så här efter landets framgångar i Confederations cup.
Youri Djorkaeff - den franske stjärnan som gällde innan Zizou kom in i bilden. avslutade för övrigt karriären i New York, precis som Pelé.
Zinedine Zidane - en av världens genom tiderna bästa fotbollsspelare, fantastisk mittfältare. kunde göra avgörande framspel lika väl som han kunde avsluta på egen hand. en kreatör. räckte ända in i 2000-talet.
Tomas Brolin - även han en suverän mittfältare när det begav sig. bronslagshjälte, Leedsspelare och sedermera dammsugarmunstyckförsäljare.
José Luis Chilavert - paraguayansk målvakt. karismatisk sådan. fungerade ofta som en elfte utespelare, framförallt när det kom till hans kilometerlånga utkast och väl avvägda frisparkar. dirigerade/skällde ofta på sina medspelare vill jag minnas. var även lagkapten, no?

forts. följer

new shoes! *splot*

jaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaa, mmmmmmmmmmmhhhmmmmmmmm, jajajajaajajajajj poj!
den gode j från dinosaur jr visar här upp ett specialdesignat pjuck!
respect! jag hade nästan glömt bort bilden.

känner att det här blir det närmaste WW-redaktionen kommer en fashionistablogg.

fotbollsspelare, 90-tal, herrar

min gamle unge vän Bobo(hio) och jag satt och pratade fotbollsspelare tidigare ikväll, efter jobbet: spelare som var stora för oss som kids på 90-talet. så här i lovande U-21-tider och Confederations Cup-spel slasfade vi chips och apelsinjuice och mindes. Bobo har en förmåga att kunna göra det. i detalj. ibland fyller jag i och vi kommer tillsammans in på sidospår. vi kompletterade varandra så sätt. "fan det hade jag glömt/förträngt" "ja! just det, nu när du säger det" eller "hur kan du komma ihåg det" kan det låta. historierna vävs så att säga, man minns olika saker. vi kom överens om att vi måste varit coola som kids. bra och ibland roliga 11-bastare. medvetna på något sätt. jag minns att jag kände mig gammal när jag mindes saker redan som liten, typ som 4 eller 5-åring. känslan av att jag hade varit med om mycket redan i den åldern och att jag på något konstigt vis visste, med säkerhet, att en viss händelse jag var med om skulle finnas med mig klart och tydligt genom livet. vissa av dom händelserna har gjort det. dom sitter, med säkerhet.
hursomhelst berättade Bobo något som jag hade glömt, han kan mycket väl ha ljugit, men det tror jag inte. tydligen hade jag, Bobo och Evander kommit överens om att skaka hand och lova varandra att åka upp till Stockholm och titta på OS, förutsatt att spelen skulle tilldelas den kungliga hufvuydstaden anno 2004. så kom inte fallet att bli, men vårt utspel för vår ringa ålder kändes fantastiskt att höra, även om bara någon bit av den verkligen var sann.
jag kom vid detta laget i samtalet att tänka på fotbolls-vm nitti. vi var på Åland. dom sålde någon slags officiell vaniljglass, paketerad i en vit, rund plastfotboll, med mönster. den var supergod. de fanns även t-shirts med maskoten: en dominobricksgubbe i röd-grön-vita färger, med en klassisk svart-vit läderkula till huvud (Ciao hette den visst.) härliga fotbollsbilder fanns att samla på, äkta grejer. mitt första tv-spel, om det nu var mitt eller min brors, var World Cup Italia '90. ett spel där dom lagt allt krut på grafiken vid straffläggningen. självklart kämpade man därför för att få ett oavgjort resultat. i övrigt var kameravyn vid ordinarie speltid densamma, nämligen filmat rakt uppifrån och ner.
skit samma, sidospår som sagt, det överhängande temat för vår diskussion förblev våra fotbollsstjärnor under 90-talet. dom vi minns tydligast, antingen för deras insatser, utseenden, namn eller karaktärer. spelare man helt enkelt ville ha som små plastdockor med rörliga lemmar. detta får bli en cliffhanger, jag kommer att nämna 5/gång utan att göra något som helst anspråk på ordning. dom kommer bara att finnas där för er och ert nostalgiförråd.

Ruud Gullit - han med håret, killen som fick mig att intressera mig för AC Milan, inte minst deras coola färgkombination till hemmadräkter. vem sa att det inte gick att förena estetik med sport?
Marco van Basten - landsmannen. was the shit. hade en svart vattenflaska med hans kopierade autograf.
Jean-Pierre Papin - uttalet till hans efternamn är något speciellt, jävligt stilrent, får mig att vilja förfranska Bolero på något sätt. av någon anledning yrkade man allt som oftast på att få "vara" Papin när det kom till matcher med polarna.
Hristo Stoitjkov - temperamentet, frisparkarna, VM-94
Davor Šuker - eller Suker som en liten grabb svarade i en intervju på frågan angående grabbens favoritspelare i VM-98

forts. följer

tiden är ute

slogantävlingen är avgjord! den slutade oavgjort. responsen redaktionen hoppats på uteblev. eftersom alla alternativ fått 0 röster, kan kontoret inte bestämma något. summa summarum går det inte att utse en vinnande slogan. någon sådan finns ju inte. det finns ingen slogan. det är lätt att vara efterklok, men metoden med asken legymsallad var nog inte den rätta. vi borde lockat med 2 askar, eller någon sorts sillinläggning i midsommartider som dessa. kanske var sloganen för intetsägande, för ointressanta? WW-redaktionen kanske la ner för lite tid på brainstorming, underskattade vi möjligheten att påverka? analyser känns överflödiga.
det får fan bli silverte och rocky IV på detta i afton. blir att ta det pianotangent helt enkelt.
:(

en heart attack special tack

extra mycket bröd

går ut hårt och ökar!

här spars inte på krutet, WW-redaktionen hottar upp denna lilla spännande tävling direkt med ett erbjudande. oh yes du läste rätt! här kastas en katalysator och ett publikfrieri in i matchen!
kontoret lottar ut en ask legymsallad till någon av alla er som röstar på en slogan till bloggen! porto och frakt betalas av vinnaren.
lycka till!

kära WW-läsare

eftersom jag inte har några läsare tänkte jag skapa en catchfrase, en rungande punchline som man skulle kunna förknippa denna blogg med. något lockande och suggestivt. jag har några förslag som ni/du/någon får rösta på. röstningstiden är begränsad och det förslag som får flest/någon röst vinner!

1. Exhibitionism - Javissm!
2. Lite tankar för oss inverterade prettoposers
3. Det finns ingen "slogan".
4. Välkommen till den braiga, flummiga, eskapismens värld!
5. Bekräftelse under narcissism (tänk frihet under ansvar)

med dessa förslag utgår jag ifrån 2 saker.
att det är något speciellt med denna blogg
att det inte är något speciellt med denna blogg

happy times!

bebisspråket 2.0

var över hos Lenny igår. han berättade en härlig anekdot från svunna tider. han hade hört den från farsans hansas, när de båda diskuterat vokabulär. den handlade om Lenny's farbror Tenga. han hade i sin barndom haft en fascination för smörgåsar. Lenny's farsa hade berättat att han mindes sin brors, stundtals, återkommande önskemål när det vårades frukost eller mellanmål. det gällde en så kallad "hatt" (hög med smör) på en brödskiva, "mönse". denna "mönse med hatt", förde han sedan till gomseglet, för att där, med tungan, "dotta" (här hittade Lenny ingen bra ordförklaring, han sa att det handlade om en känsla, men det närmaste han kunde komma i form av översättning var "dotta") innan förtäring. därav uttrycket "Dotta mönse med hatt".
jag sa att jag kunde känna igen mig delvis i detta. vissa livsmedel som är torra fastnar lätt i gomseglet. det bildas liksom ett vakuumliknande tryck som man inte kan få loss enbart med tungan, fyllde Lenny i. vi sammanfattade det unisont när vi tyckte att fingrarna vid sådana tillfällen är det enda tillräckliga hjälpmedlet.
jag köpte ingen skjorta på vägen hem.

balthazar är ball!

en nyligen genomförd undersökning av Sifo, visar att svenska folket föredrar Professor Balthazar framför Professor Kalkyl. enligt utsago skulle avgörande faktorer varit Professor Balthazars "snälla person, välmenande och världsförbättrande uppfinningar, samt söta skor". de som i detta fall höll Kalkyl som personlig favorit (21%), uppgav att hans ständiga tur när det kom till att överleva diverse situationer, inte minst Kapten Haddock's utbrott, fick dom att välja honom. ett fåtal av dom som föredrog Balthazar, hade valt att inte välja Kalkyl just på grund av denna nyss nämnda tur. WW-redaktionen säger HURRA! till den drygt 40-åriga kroatiska innovatören (förmodligen äldre än så) och hans färgglada universalmaskin.
sir, you are still going strong!

heh

5 år sedan jag tog studenten. inte 2, 3 eller 4 utan 5. det är varken mer eller mindre med det.
om 92 år kommer det vara 97 år sen och nya årskullar kommer ständigt att komma och gå och gå och komma och gå och så var det också för 100 år sedan. så är det. varför det nu skulle vara en milstolpe i livet att sluta gymnasiet. dagen kommer jag ihåg i alla fall.
varken nostalgi ochellereller ångest var syftet med detta inlägg.
nu tänker jag tänka och göra något annat istället. god tur och framförallt GRATTIS du vet vem och TACK ni vet vilka!!!

bollywood

http://www.grapheine.com/bombaytv/movie-uk-587568c78af835f341a2aee0454cb059.html

http://www.grapheine.com/bombaytv/movie-uk-b13611176974fcd119edbb003aa96403.html

http://www.grapheine.com/bombaytv/movie-uk-038c892adaba532e341f3fbafb058a92.html

http://www.grapheine.com/bombaytv/movie-uk-81217abb31df77abd914645b9c588774.html

public relations

tog en "trip down the memory lane" nyss, igen. inget anmärkningsvärt med det egentligen. det som överraskade mig själv denna gången var att det jag mindes var något jag trodde jag hade glömt, eller i alla fall var jävligt längesen jag tänkte på. det var en skylt man brukade gå förbi varje dag som kid när man traskade till skolan. det var en pr-skylt för en biltvätt. en vit lite avlång skylt med ljusblåa bokstäver. med själva skylten var det inget speciellt, eller jo kanske var det det. hursomhelst finns den inte längre. typsnittet på bokstäverna var en blanding mellan arial och times new roman. det som var speciellt var skyltens slogan. förmodlingen världens bästa. förmodligen hade företaget inte anlitat konsulter och annan expertis. men vem behöver det när den egna fantasin räcker hela vägen. det var lika informativt som psykologiskt kittlande. själva meningen känns som en brygga mellan planekonomi och marknadsekonomi när man tänker tillbaks på det. nyskapande i sin egen tydlighet. det stod:

TVÄTTA BILEN HÄR
DET ÄR BRA

jag hoppas och tycker att företaget gjorde sig förtjänt av allt vad förtroende och tillit heter. även om någon bil mot förmodan skulle ha blivit dåligt avvaskad och om någon kund skulle ha blivit missnöjd, skulle det ändå varit BRA. kalla mig enkel. kalla mig lättpåverkad. kalla mig kalla mig. om det mot förmodan skulle finnas/funnits någon frizon mot konsumentkritik, this would've been the place.

jubileum!

tro det eller ej! WW-bloggen firar med detta inlägg 10 inlägg. och det görs med ett filmklipp. en liten rörlig bildkavalkad helt enkelt, med sång och musik. Moa kom dessutom upp precis. det tar vi en jävel på.



P.S. mannen som sjunger, Richie Havens, inledde Woodstockfestivalen. bara en sån sak. cheers! D.S

ett citat, flera citat

min goda vän Dr. Katt Ruskan har ständigt ett ord över på livets väg. inget ämne är för litet eller stort. jag kommer ta mig friheten att då och då citera henne och hennes vitaliserande monologer. Att dela med mig av det känns lika mycket som en skyldighet som ett ansvar som världsmedborgare. min ursäkt som hypokondriker är att detta rättfärdigar mina återkommande besök på vårdcentralen där hon jobbar. dessutom tror jag inte hon har något emot det.
"Om universum är oändligt, vilket känns orimligt om det inte vore, (ty vad finns bortom väggen) så borde det finnas oändliga möjligheter. En händelse borde därför ha ett oändligt antal variationer. Det betyder i sin tur att allt är möjligt. Du står exempelvis och väntar på taxijäveln tillsammans med dina två polare och en puma en tidig morgon. Du ser ett träd, du ser en bil och en fågel. Addera allt annat du upplever, ta väck 1 sak och byt ut den mot 1 annan sak. I detta fallet eventuellt puman mot en panter. Ponera nu den nämnda tesen om universums och möjligheternas oändlighet. Lagen borde då göra gällande att du och din existens finns i ett obegränsat antal alternativ. Fast då med 1 sak som avviker från de övriga. 1 hårstrå mindre på kroppen eller 1 mer, i samma stund du tänker detta.
Detta hänger ihop med det faktum att du kan tyckas och känna dig hur betydelse- och meningslös som helst. Universum/flera universum vore ändå inte fullständigt utan dig".

Dr. Katt Ruskan
Kreativis philosophie emeritus

härligt

är det att sitta i ett rum, ha ett fönster öppet när det regnar eller har regnat. spelar ingen roll om man medvetet öppnar det när regnet väl faller eller om man glömt att stänga det. hursomhelst är det inte tänkt att ett fönster ska vara öppet när det regnar. det säger normen. fönsterbrädan, insidan av fönstret eller gardinen kan bli blöt. eller så blir det inte det. att se ett fönster, sakta men säkert, droppe efter droppe, blir mer och mer belagt av vatten så att det till slut inte finns nägra torra ytor mellan dropparna, när ett lager av vatten har täckt hela fönstret. om man bara tar sig tid att tänka och känna efter att man ser och hör det just då, så är det att känna att du är vid liv. små ögonblick blir stora. stora ögonblick blir stora. tacksamhet över att finnas till. det känns ständigt nytt och äkta.

källa: TT

it's about time

tiden går fort, jävligt fort, har nästan slutat tänka på det mer och mer. hur lång tid sen vissa saker var. har tappat räkningen hur många gånger man tänkt det. se framåt, borta vid bubblan som spricker, i positiv bemärkelse. av frisk luft. ingen fattar, pretto. ungefär som när brorsans polare Philihp flyttade. stressen blir mer påtaglig trots att det mesta står stilla. bör hända något, är ändå nöjd. mannen som var nöjd. bör inte tänka på det andra kan tänka för mycket, såvida inte identifiering och självuppfattning definieras av det. ordbajseri, no indeed. det mesta är ändå gjort, var ska man börja, vill hinna med allt, göra något så allsidigt nischat som möjligt. allt blir inne när något jag vill som är ute ska bli inne. i samma stund det blir allmängiltligt och bekräftat, tappar de lystern, mystiken, kvaliteten, när känslan borde vara tvärtom. det här var något bra, var stolt över det. måste man känna igen sig, förlika sig med allt.
morfar köpte optimistjolle idag, sa att det inte var för tidigt för att börja sporta. han gillar inte sport jättemycket, men som han sa; ibland är det kul att göra något oväntat, utanför ramarna, något som folk inte kan gissa sig till i förväg eller förstå i efterhand, bara låta det vara som det är. bara en jolle och en morfar. det känns något så oändligt helvetes skönt med bara den tanken. något frigörande. han kanske kommer bli ihågkommen för det. om hundra år är personen glömd, men hans köp av jolle kommer vara ihågkommet. eventuellt kommer en jolle att pryda hans dödsannons. (jolle, alternativt i soluppgång) älskad-saknad. vi ses igen.
smörgåstårta, kulglass i bägare och konformitet får inleda juni. drömmarna får vänta, verkligheten också. måste spy.